Turigast i världen(?)

Har ni någon gång vaknat och trott att det kommer att bli en vanlig dag?
Jag brukar då tro det, och för det mesta stämmer det. Men idag stämde det inte.
Första missödet blev att jag missade bussen från Granö - bara för att den for 3 minuter för tidigt (!)
Andra jobbiga saken händer när jag lyckas trampa så att skosnörena fastnar i cykelpedalen så jag nästan dräller i backen med cykeln. När jag äntligen lyckats tråckla mig loss fastnar jag nästan igen precis innan övergångsstället men lyckas fixa det.
Därefter smiter packningen från pakethållaren när jag är halvvägs över övergångsstälet och datorn landar mitt på vägen och bara tigger om att bli överkörd.
Så jag slänger iväg cykeln och springer, nej FLYGER, för att rädda min dumma dator.
Tyvärr är saknar jag superhjältekrafter så det som händer är att jag trampar snett med samma fot som igår >.<
Men jag tog mig hem levande i alla fall som tur är. Har t.o.m hunnit basta och läsa lite ur "Kärleken jag längtar efter - att vara älskad av Gud" som jag starkt rekomenderar!
 Var med Emerlie igår och idag som sagt, var på ungdomssamling, promenerade och åt BLÅBÄR!
Mysigt mysigt.
Gillar Granö och dess mysiga stämning. Är så fint med all skog och älven som rinner genom området.

Händelserik helg

Har varit med om vad som måste vara den mest händelserika helgen på ett bra tag.
Tycks dra till mig främlingar som en magnet utan att begripa riktigt hur, och har på så vis fått chansen att prata med olika människor vilket jag faktiskt tycker är kul som tur är!
Bl.a. träffade jag världens roligaste kille på vasaplan.
Det hela började med att jag frågade om han behövde busspengar varpå han började skratta som en dåre och visade upp alla betalkort han hade!
Samtalet fortlöpte, han undrade bl.a. om jag hade barn (ser jag verkligen så gammal ut eller var det bara för att han var full?!), sa att jag säkert hade en kille som jag varit tillsammans med i 5 år, och när jag sa att jag inte hade något av det tittade han busigt på mig och sa "men det är säkert att det inte är bullar i ugnen på g då?" (varpå jag smått förskräckt backade).
Därefter började han prata om hur fint det var av mig att jag hade velat hjälpa honom - en FRÄMLING osv osv.
Därefter kom nästa fråga: "vill du skaffa mulatter?"
Självklart skulle han ha mitt mobil nr eller åtminstone MSN, vilket jag ju inte ville eftersom jag vill vara singel.
"Men nej nej, inga såna baktankar, alltså... en tjej som dig, det är sån man GIFTER SIG MED!" sen ställde han sig på knä(!)

Förutom det har jag också pratat med världens sötaste farbror, några pojkar som försökt pressa en kille på pengar och en man (de flesta skulle kalla honom alkis) som hade stygn i pannan och såg lite läskig ut...
 Har ju dessutom varit med Gran-Sandra, blev många skratt (stackars paret som satt bredvid oss på resturangen) och firat hennes födelsedag med bio^^

Smile for you

Smiling is infectious;
you catch it like the flu,
When someone smiled at me today, I started smiling too.
I passed around the corner and someone saw my grin
When he smiled I realized I'd passed it on to him.
I thought about that smile then I realized its worth,
A single smile, just like mine could travel round the earth.
So, if you feel a smile begin, don't leave it undetected
Let's start an epidemic quick, and get the world infected!



Ska vara med Emelie och Sandra ikväll, ska på ungdomsgudstjänst i Ersboda, sen stannar Sandra hela långa helgen så det blir massor med skoj! :D

Still

It was my decision, my will
It was for the best, I tried to do good

Now the time has come for us to rise and continue the walk
But the memories of us keeps me from moving on
I'm still stucked here with all my thoughts
They won't give me rest

The good and the bad times
The laughters we shared
The mornings the fights all of the small things
All moments I'll never forget

Do you remember or have you closed the door?
I wish I knew
Don't even dare to whisper afraid to make you hurt

Fear is slowly turning me cold
Will we still be friends
or has our road come to an end?
Will I stand here and watch how we fall apart?

All I know is that I'm still standing here
trapped by fear and memories
wondering when my time will come to find strenght and move on

Tannbäckslägret

Bestämde mig i sista sekund för att fara på Tannbäckslägret (tradeition sedan 4:an).
Eftersom det är sent nu och jag ska upp tidigt kopierar jag bara det jag skrivit om lägret åt en kompis så fyller jag på mer sen.

Vi hade avslutning på lägret, och som jag berättat tidigare så är det tradition att slänga i folk i älven och blöta ner så många man kan. Efter lite hjälp lyckades jag bära ner en liten grabb på 13 bast till älven och slänga i honom och på så vis få ut min hämnd för att han dragit upp knuten till mitt bikiniband igår (någon måste ju lära pojken hur man behandlar en tjej!)
Dessvärre slutade det med att jag själv åkte i... och inte en gång - utan FEM!

Sista gången jag blev islängd var jag lite less på det och försökte hålla fast Christoffer som bar mig så han också skulle dratta i, vilket resulterade i att han halvt tappade mig så jag slog i bryggkanten lite.

Så jag har nu en supercharmig svullnad på ena benet !

Dessutom halkade jag i duschen igår, så jag är allmänt blåslagen. Men jag lever och mår ändå.

Ska sova nu, god natt sov gott!

Första rondellen

Övningskörde med pappa idag!
Har bara övningskört 3 gånger tidigare, och då krypkörde vi bara, och det var väl... förra året nån gång... Men trots att det var ett tag sen så gick det riktigt bra. Körde på en VÄG den här gången (istället för parkeringsplats) woho!
Var riktigt lärorikt och roligt. Dock hade jag en irriterande tendens att stressa upp mig lite ibland och tabba mig (som när jag tex skulle göra en u-sväng mitt på vägen och blev stressad och gasade för mycket så bilen stannade mitt på vägen haha). Men men, man lär sig av sina misstag.

Pappa ska förresten boka tid för mig att klättra på Iksu... Borde vara glad men det är jag inte. Tur att ingen är här nu. Inte kul med en arg Samira. Vill inget hellre än att slå någon just nu. Men men. Det är inte alltid man kan träffa de man sett fram emot att träffa och så är livet. Men det är inte så mycket till tröst när man är arg. Nu ska jag sluta och hitta på vettigare. Kanske boxas på vår slagsäck. Vem vet...

It's not the end, but the beginning of something different

Man klarar mer än man tror.
Och ibland inser man saker snabbare än förväntat.
Inser vad som är värdefullt och vad som är bäst.
Och man tar några stapplande steg, prövar det nya.
Men det måste få ta tid.

Så säger Herren: ”Glöm det som förut var, tänk inte på det förgångna. Nu gör jag något nytt. Det spirar redan, märker ni det inte? Jes. 43:18-19

Almost as before

Har varit på stan idag, hittade en present åt gran-Sandra som jag tror hon kommer gilla.
Sen såg jag Sandra och Linda sjunga på kafébåten, var riktigt mysigt. Pratade med Siv också. Var längesen jag såg dem nu. Var så skönt att ha dom där igen. Nästan som förut...

I walked 'round today
Let the memories fill me
Reminsced
And said good bye
Good bye to what used to be
'Cause I'm starting over again, yes starting over again
I'll build me up and sweep my wings, I know I can
'Cause I'm starting over again
So good bye, for I'm heading for the unknown
RSS 2.0