Ibland är det lustigt hur viktiga insikter kan komma till en på de mest besynnerliga vis.

Trött av städandet tar jag paus och sätter mig ner med en av brorsans gymnasietidningar.
Rubriken "Är du en mönsterelev?" fångar genast mitt intresse, och med en förväntan om att få mig ett gott skratt slukar jag texten. Men skrattet uteblir. I stället fastnar jag vid två meningar. Tystnar. Tänker. Läser dem igen.
Inser den stora sanningen som ligger i orden. Hisnande. 
Orden jag just läst är precis det jag har kämpat emot så länge. Att jag aldrig har förstått det tidigare?
Så enkelt, men samtidigt så överväldigande befriande. 
Inombords känner jag mig plötsligt lättare, som om något som hållts fångat äntligen släppts ut. Linjer och begränsningar som jag burat in mig själv i försvinner, jag kan flyga.  

Att alltid göra rätt är förmodligen ett av de största misstagen man kan göra.
Om man inte lär sig att göra fel kommer man heller aldrig komma på något originellt.

Ursäkta för mitt extremt dåliga bloggande (som om jag bloggade regelbundet i vanliga fall).
Började jobba i måndags och har inte riktigt haft tid och ork över för bloggandet. Är mycket nytt så här i startfasen. Tänkte dock snart berätta lite om vad det är för jobb jag fått - det är faktiskt helt fantastikt! - och vad jag gör. Men inte nu, för nu är det alldeles för sent för en morgontrött sengångare som ska upp i tid imorn!

Mosch!




PS! Blev förresten antagen till Finskan! Tjiho! Så nu finns det ingen återvändo.