I dag inträffade en grej som fick mig att blicka tillbaka på månaderna som har gått. Jag insåg att det har hunnit hända väldigt mycket, och att jag vågat göra många saker som jag inte skulle ha gjort för bara några månader sedan.

Jag startade hösten storslaget med två månaders arbetslöshet och mycket framtidsfunderingar. Efter en hel del bön, otålig väntan och tålamodsträning, fick jag hux flux oväntat jobb som studiecirkelledare i sfi (svenska för invandrare) här i min hemtrakt. För att ni ska förstå bilden bättre kan jag berätta att mina framtidstankar innan hösten mest hade kretsat kring volontärjobb utomlands, resor och boende i Spanien - kort sagt allt annat än en fast tillvaro här hemma i norr. Ändå skulle det visa sig att den närmaste framtiden skulle ge betydligt mycker mer än jag själv hade planerat.

Jobbet som sfi-lärare var både roligt och lärorikt. Man inser inte vilket jobb det är att lära ut saker till andra förrän man själv står där med whiteboardpenna i högsta hugg, vilt gestikulerandes! Väldigt nyttigt och utvecklande. Dock stannade det inte där. Två månader senare var det dags för mig att pröva mina nyfunna vingar igen, den här gången som studieorganisatör. En resa som hittills bjudit på både med- och motvind. 

Men det som fick mig att inse vidden av det hela var en kommentar från en lärare. Jag hade precis berättat om mitt nyförvärvarade jobb som sfi-lärare när hon tittar på mig och utbrister "Vad modigt av dig!" Först förstod jag inte vad hon menade, för i min värld kändes det som världens naturligaste sak att tacka ja till ett spännande jobb som jag var intresserad av. Men när jag tänkte efter vilka förutsättningar jag haft när jag tackade ja till jobbet - med servitris och medlemsvärvare som enda tidigare erfarenheter - insåg jag att det inte alls varit så självklart att jag skulle tacka ja till ett jobb som lärare i sfi.
Ändå var det just det jag gjorde - och det har jag inte ångrat en sekund. Tack vare det har jag lärt mig att tro på mig själv, att tillåta mig göra misstag och se det som lärdomar. Men framförallt har jag vågat testa mina vingar, och sett att det går i både med- och motvind.