Tänkt att saker kan ta så mycket längre tid än väntat! Ska ge vardagsrummet i min nya lägenhet ett ansiktslyft genom att sätta väv och måla, eller det var tanken i alla fall. Men vad som verkade som ett litet ansiktslyft har nu transformerats till en enorm äcklig plastikoperation. Allt har verkligen tjorvat. Har det inte varit saknade verktyg så har det varit försenade ångmaskiner.

Ta i går till exempel: efter att ha slitit med att dra ner tapeter för hand skulle jag äntligen få en ångmaskin att göra jobbet med. Lyckan var total! Jag fyller tanken, sätter in kontakten och väntar ivrigt på att maskinen ska bli varm nog att köra igång med. En minut. Två minuter. *klick* Hela vardagsrummet blir svart. Förvirrad famlar jag ut i hallen och försöker tända lampan. Ingenting händer. En propp har gått. Eftersom jag inte hunnit köpa in lampa till köket är hela lägenheten, (med undantag för sovrummet) kolsvart. Ficklampa har jag heller inte köpt in (men det blir nästa sak på inköpslistan). Tur att jag har lyckan att få ha ett fint pensionärspar som grannar en dörr bort. En dörrknackning senare och hjälpen är på väg. Det visade sig att ångmaskinen drog lite för mycket för den stackars säkringen, så den skulle inte gå att använda alls. Men tack vare mina fina grannar ska jag få låna deras motorvärmaruttag - så problemet löste sig trots allt. Som om inte det vore nog låter min andra granne mig surfa på deras wifi. Tänk så fint.

På det stora hela trivs jag bra trots allt damm och travar med ouppackade väskor. Tittade precis på en bild från Umeå och kom på mig själv med att för en sekund tro att jag är på en helt ny ort långt borta. Känns verkligen som att ett nytt liv har börjat.