Igår medverkade en barnkör i gudstjänsten. När talaren frågade vem barnen trodde att den häftiga superstjärnan i sången de precis sjungit var svarar  ett av barnen blixtsnabbt "MILEY CYRUS"! 

Lustigt. Man grips inte av rädsla förräns man står inför en möjlighet. Ju större möjlighet, desto större rädsla. Det som övervinner rädslan är hoppet. Hoppet och kärleken måste vara människans starkaste vapen. 

 

 

Allt bär den, allt tror den,

 

 

Såg just ett filmklipp av Andy Stanley om vår syn på dejting och att hitta "den rätte".

Han satte fingret på flera viktiga saker, och man fick sig många tankeställare.

 

Exempelvis har jag varit inställd på att jag ska hitta någon som är bra för mig. Det låter kanske inte så konstigt tycker ni - det är ju så de flesta tänker. Men om ni läser det en gång till lägger ni förhoppningsvis märke till en detalj. Jag ska hitta någon som är bra för mig. Allt fokus ligger på JAG och MIG. Det är inget fel att tänka så, det vore ju oklokt att leta efter någon som vore dålig för en - men frågan är om vi inte också borde ställa oss själva frågan "Är jag personen som den jag letar efter skulle leta efter?" Om jag vill att personen ska värdesätta relationer, vara varmhjärtad och stå fast vid sina värderingar, så kan jag inte själv nedvärdera relationer, bete mig som en taggig igelkott och släppa efter på mina värderingar - och ändå förvänta mig att den andra personen ska vilja vara med mig.

Därför borde vi kanske byta vårt fokus från att leta efter den där speciella personen, till att själva bli någon som den speciella personen skulle leta efter - eller som Andy uttryckte det: "Finding the right person vs becoming the right person".

 

Jag vet inte om det bara är jag, men jag har kommit på mig själv med att tänka ungefär så här: "Visst kan jag vara otålig mot mina syskon och föräldrar ibland, men när jag träffar personen jag vill dela livet med kommer tålamod inte att vara ett problem längre." Problemet är bara att personen jag vill dela livet med kanske tänker exakt samma sak! Resultatet? Två personer som går in i en relation med illlusionen "nu när jag har träffat den här underbara personen kommer mina egna problem att försvinna". Väldigt skevt med andra ord. Om vi i stället ser varje relation - oavsett om det är till våra föräldrar, syskon, vänner eller klasskompisar - som en chans att träna oss i kärlek, slipper vi onödiga sår bara för att vi dragit med oss våra problem in i relationen i tron att kärleken automatiskt skulle sudda ut dom. Ha som mål att lasta av så mycket som möjligt innan du går in i en relation, i stället för att lasta av allt i relationen.

Om ni har 27 minuter över tycker jag absolut att ni ska se klippet HÄR.