Har bestämt mig för att fokusera lite extra på min självkänsla och mitt självförtroende.
Jag tror inte på nån 12-stegsmetod, inte heller att det går i ett kick. Men någonstans ska man börja, så jag gjorde en lista. De som vill kan ju använda den:

* Ta åt dig av komplimanger (detta är nog det jag är sämst på haha)
* Umgås med människor som får dig att må bra
* Ge dig själv små utmaningar - bli stolt när du klarar av dem!
* Träna dig i att bli uppmärksam på dina positiva egenskaper, små som stora
* Ta hjälp av vänner (be dem t.ex. skriva ner dina positiva egenskaper)
* Lär dig att skratta åt dina misslyckanden och se dem som en lärdom till nästa gång ;)
* Lägg märke till sånt du är bra på
* Var mer med Gud (om du tror på honom dvs)
* Gör sånt du är duktig på oftare
* Var som ett barn: tro att du kan!
* Rannsaka din umgängeskrets. Umgås du med personer som egentligen river ner dig? Lever din omgivning kvar med en gammal negativ, begränsande bild av dig - trots att du sedan länge visat att den inte stämmer? Då kan det vara värt att bryta eller trappa ner kontakten med dem. Det lönar sig, även om det är jobbigt i början.

I korthet alltså: uppmärksamma dina positiva egenskaper och färdigheter framför dina negativa! Våga!

Vill också trycka på den kanske viktigaste punkten: Försök gå till botten med varför du har dålig självkänsla / dåligt självförtroende. Ett misslyckande? Har du kanske en gammal negativ bild av dig själv som egentligen inte stämmer? Har något sagts om dig, vad baserades det isåfall på och stämmer det verkligen idag? Vad det än är så är det viktigaste att uppdatera din självbild så att den stämmer överens med den du är idag, oavsett tidigare händelser. Det som är gjort går inte att ändra, men det som ligger framför kan du fortfarande påverka. Det är vem du är nu som räknas.

Slutligen: Gör inte allt på en gång. Sätt upp delmål. Låt det som du inte klarar av direkt ta tid, ge bara inte upp. 
Tips! Berätta om dina delmål för någon som har förtroende för. På så vis kan han eller hon sporra dig när det går trögt och se till att du inte viker dig.

Så här efterhand känns det ofattbart.
Det som jag länge bara haft som en undangömd dröm, som knappt våga tänka på av rädsla för besvikelse - det har blivit verklighet den här kvällen: vi har för första gången någonsin firat jul tillsammans med båda familjerna.

Det har varit så skönt att vara samlade tillsammans allihopa, lite som en stor fet grekisk familj (svenska mått mätta alltså). Underbart god mat á la mamma, hemmagjord saft och lingonglögg, snöfrostigt landskap utanför fönstren - det kunde inte bli bättre. Eller jo, vissa paket som är ute på vift i både Hong Kong och en bilverkstad någonstans hade gärna kunnat vara närvarande.

Måste dock erkänna att jag var lite nervös i början. Till skillnad från barn som bekymmerlöst bara behöver leka tillsammans så måste ju vuxna umgås och konversera med varandra, vilket kan bli krystat om man inte umgås i vanliga fall. Men det gick galant! 
Jag är verkligen stolt över mina päron och bonuspäron. De vågade ge det en chans trots att vi aldrig umgåtts så förut - och det var det värt! Sen är jag också tacksam till alla kämpar i bönegruppen som bett för mig och min familj. Ni är guld värda! Men mest av allt tackar jag Gud för att jag fått ha en sån underbar jul.

(Eftersom kameran fastnat i ett läge som gör det omöjligt att ändra inställning är många bilder tyvärr usla.)

Det är svårt att inte bli glad när man vaknar upp och ser detta snögnistrande landskap.










Ville få till en fin syskonbild
 

...men gav upp ganska snart.


Brorsans ytterst exklusiva present. Det ni ;)

Nu kallar sängen, GOD JUL PÅ ER!

Kom på att jag har glömt att nämna en liten detalj:

För de som missat det så har jag 3 månaders utlandspraktik i vår via skolan.
Tänkte visa er lite bilder från platsen och låta er gissa innan jag avslöjar mer: